Friday, November 14, 2008

kära vänner där hemma

Jag tänkte skicka ut den här reseberättelsen via facebook, men då meddelandet var för långt fick det hamna i min blogg som jag använt för en marknadsföringskurs här i Chile...

Tiden går fort när man har roligt, och så har den gjort även denna gång… Det känns inte som länge sedan jag kom till Santiago i Chile för att inleda min utbytestermin trots att det faktiskt var så mycket som 4 månader sedan, närmare bestämt den 14 juli. Det är klart att mycket har hänt sedan jag kom. Vädret har gått från att vara 5 grader och svinkallt inomhus (isolering är nog ett begrepp de aldrig hört talas om här i Chile) till dagens 30 grader som gör att jag sitter och skriver detta brev med balkongdörren öppen för att förhoppningsvis få lite fläktande bris (luftkonditionering har de väl hört talas om här i Chile men det har knappast kommit till alla bostäder än…). Min spanska har utvecklats från att mest kunna sköta restaurangbesök och taxiresor till att faktiskt kunna förstå rabblande chilenska professorer, skriva projektarbeten och föra diskussioner med andra studenter. Jag har träffat mycket roliga människor och besökt många intressanta ställen, men trots allt detta känns det fortfarande som om tiden bara flugit förbi. Jag antar att den känslan härstammar i att jag ännu knappast hittat någon rutin i vardagen och att jag därför nästan varje vecka känner som om jag just börjar komma på plats. Samtidigt är det ju också det som gör hela utbytesvistelsen så rolig, hela tiden händer nya saker, nya resor och man träffar nya människor så där lagom mycket så att det aldrig blir långtråkigt. Jag antar att jag också använder denna anledning som en liten bortförklaring varför jag knappt hört av mig till många av er där hemma under den här tiden, jag har helt enkelt knappt haft tid att sätta mig ned och berätta.

Nu börjar dock tiden i Santiago närma sig sitt slut. Om bara några veckor har jag mina sista tentor, inte bara för terminen men förhoppningsvis i hela mitt liv. Innan dess kommer Jens på besök från Sverige och vi ska hinna besöka södra Chile och Torres del Paine innan jag skriver mina tentor för att därefter ha ungefär två veckors resande kvar (tillsammans med min syster med kompisar som kommer på besök) innan det bär av hemåt den 22 december.

Så, hur har tiden här i Santiago varit? Jag kan inte annat än säga en otroligt rolig även om mina intryck av Chile och Santiago inte enbart är positiva. Jag har väl alltid sett mig själv som en väldigt öppen person utan förutfattade meningar, men ändå begav jag mig till Chile i tron om att Chilenarna måste vara rätt lika övriga Latinamerikaner som exempelvis Argentinare. Det tog dock inte lång tid att inse att så inte är fallet. Det är slående hur mycket Chilenarna skiljer sig från sina grannländers befolkningar till sättet att vara. Dom är mycket mer instängda och håller sig mycket för sig själva samtidigt som de är rätt blyga och inte vågar göra fel. Till exempel är det oftast ingen som noterar mig eller andra långa mer eller mindre blonda turister när vi går på gatorna. Det är verkligen inte mycket turister här, men trots detta kan du kliva på tunnelbanan en dag och ingen tittar, ingen verkar ta notis om att du är där. Samma sak gäller överallt, ingen verkar förvånas eller undra varför du är där som turist eller utlänning, bland alla dessa Chilenare. Samtidigt är dom rätt introverta och undviker konflikter. T.ex. kan du fråga någon på gatan om en vägbeskrivning och dom kommer alltid ge dig ett svar, snabbt och tydligt som om de var övertygade om vägen, dock leder beskrivningen oftast fel då dom egentligen inte har någon aning var det du frågar efter ligger någonstans, men de svarar hellre med något snabbt än erkänner detta. Det här är väl några små exempel med vilka jag försöker förklara en rätt annorlunda typ av kultur. Folk här är mycket stolta över sitt land men bryr sig inte så mycket om sin omvärld, något som troligtvis grundar sig i att de alltid varit lite undangömda och instängda bakom Anderna. Detta gör tyvärr att Santiago inte har någon gammal historisk kultur eller några vackra byggnader att bjuda på utan allt är mer ett planlöst myller av gråa byggnader byggda under 1900-talet, lägg på detta 6 miljoner människor och smog så förstår ni att det inte är den vackraste av städer i världen. Inte heller utelivet är särskilt diversifierat, 6 miljoner människor till trots. Skillnaderna mot Argentina är slående, här finns inte alls samma kultur att ge sig ut på gatorna, hänga på barer på kvällarna eller på kaféers uteserveringar på dagarna. Folk håller sig mycket hemma och går självklart ut men inte i stora mängder. Detta innebär dock inte att jag inte haft kul här i Santiago under hösten. Jag och övriga utbytesstudenter har lokaliserat de bra hak som finns, och vet man bara var man ska gå så är utbudet i Santiago helt OK. Dessutom har Chile mycket mer att bjuda på än bara Santiago och är ju snarare mer känt för sin natur en Santiago som stad. Därför är det roligaste här i Chile helt klart att åka runt och se så mycket som möjligt. Här finns allt, öken, vindistrikt, bergskedjor med skidåkning, sjöar, hav och surfstränder.

Jag la ned kanske störst möda denna termin på att leta rätt på vilka kurser som verkade lättast och tack vare detta måste jag säga att mitt schema och min arbetsbörda varit helt klart acceptabel. Detta har medfört att jag kunnat sticka iväg och resa en del vilket varit hur kul som helst. Här nedan kommer lite länkar till fotoalbum med förklaringar över vad och var jag besökt.


Santiago
Först ett album med lite bilder från vardagen i Santiago. Jag bor i en lägenhet som jag delar med en Chilenare, Ari och en tyska Katharina. Jag trivs bra. Vi har var sitt rum och gemensamt kök och vardagsrum. Som ni ser är inte lägenheten i alla modernaste snitt eller inredning ;) men fyller sitt syfte…

Skidor 1
Skidor 2
Två album från lite skidresor i början av terminen. Under några av mina första veckorna här var Christoffer här på mkt uppsakttat besök och vi fick några grymma skiddagar i Arpa och Chillan. Arpa är ett litet smultronställe som vi hittade på nätet och knappt någon känner till här i Chile och än mindre i övriga världen. Det är en dal inte långt ifrån Santiago som köpts av en österrikare. Idag används dalen enbart för skidåkning och allt dom har är två snowcats som kör max ca 12 turister per dag upp på bergen i dalen för att ta sig ned tillsammans med 3 lokala guider. För att komma dit måste man och Jeep på små bergsvägar i över en timma och i dalen finns endast en liten hydda där de 3 guiderna bor under säsongen. Helt underbart ställe, med trevliga guider och grym åkning. Chillan ligger ca 8 timmar med buss från Santiago, söderut. Mest kända ställen för skidåkning här i Chile är de kring Santiago men Chillan slår dessa med hästlängder. Det här är ett riktigt häftigt berg med vulkantoppar att gå upp för och en baksida som ofta är helt obesökt…

Mendoza
Mendoza är en stad i Argentina nära gränsen till Chile och bara 6 timmar i buss från Santiago. Jag, Bernard och Ben (två kompisar från plugget, från Holland respektive Australien) drog dit över en helg för att dels komma ut ur landet och få nytt turistvisum som gäller i 90 dagar men också för att njuta av god argentinsk mat (den Chilenska är inte jättebra), besöka vingårdar (Argentinas viktigaste vindistrikt), köra riverrafting och så klart utforska det lokala nattlivet (riktigt bra. Argentinskor har inte för inte ett mkt gott rykte för sitt utseende ;) ).

San Pedro de atacama 1
San Pedro de Atacama 2
Två album från en långhelg i San Pedro de Atacama. Det här är den Chilenska öknen i norr nära gränsen till Bolivia. Landskapet är helt otroligt. Trodde inte att öken som ju inte innehåller någonting förutom sand, sten och då och då någon liten oas skulle vara så häftigt att se. Speciellt Valle de la Luna, en dal som liknas vid landskapet på månen och som därför också används av NASA för att provköra sina mån- och marssonder. Atacamaöknen är också där alla ökenscener i nya Bondfilmen spelades in (det som där refereras till som Bolivia).

Roadtrip + Nationaldagsfirande
Ett album med först bilder från en roadtrip över en weekend med Bernard, Tim och Patrick från plugget (Holland, Australien x 2). Vi hyrde en bil och besökte först Cajon de Maipu en naturskön dal precis söder om Santiago för att sedan fortsätta ned till vindistrikten runt Santa Cruz, och slutligen surforten Pichilemu (som dock var rätt död vid denna tidpunkt eftersom det fortfarande var vinter..). Nästa del av albumet är från La Serena dit jag, Bernard, Tim, Jakob och Malin (de två sistnämnda är såklart svenskar, i princip dom ända jag träffat på här i Santiago) åkte för att fira Chile nationaldag som är en långhelg från onsdag till söndag. Där besökte vi Chiles ”största firande” la Pampilla vilket dock var en besvikelse eftersom det egentligen bara var en stor sunkig marknad så tiden tillbringades mest på stranden, på klubbarna eller körandes go-kart.

Peru 1
Peru 2
Två album från Peru och mitt besök till Machu Pichu, ett ställe som jag aldrig hann åka till under min förra resa i Sydamerika. Jag åkte dit en vecka då det var rätt lugnt i plugget (alltså ännu lugnare än vanligt). Fört tillbringade jag en dag i Cusco för att sedan ge mig iväg på en 3-dagars trekk där man passerade den mäktiga glaciären ”Salkantay” som är ca 6500 m. 4e dagen besökte jag Machu Pichu. Resan var riktigt bra. Jag hade inga förväntningar alls på trekken men hamnade i en riktigt kul grupp samtidigt som naturen man gick runt i var helt otrolig. Snöklädda berg, regnskog, djupa dalar, mäktigt. Machu Pichu hade man ju desto mer förväntningar på men var också helt otroligt, speciellt det faktum att det är beläget på en liten bergstopp på över 2000 meters höjd.

Buenos Aires
En weekendtrip över Halloween till Buenos Aires. Saknaden efter den goda maten och de vackra flickorna (mycket snyggare och större utbud än här i Chile…) var så stort så att vi inte kunde hålla oss när det dök upp billiga flygbiljetter på nätet… Bäst på hela helgen var dock att gå på matchen Boca Juniors mot San Lorenzo. Jag bifogar min beskrivning av förloppet som jag skickade till mina föräldrar nedan:
” Häftigaste upplevelsen i Buenos Aires var utan tvekan ett besök på en lokal fotbollsmatch. På söndagen spelade Boca Juniors mot San Lorenzo, ett lokalt derby, inte lika stort som derbyna mot River Plate men minst lika viktiga. Speciellt i nuläget då Boca Juniors hade chans på att sno förstaplatsen i ligan från just San Lorenzo som ledde serien och detta med endast 4 matcher kvar på säsongen. Stadion, den mytomspunna "La Bombonera" som ligger i La Boca är har en mkt konstig form, den saknar en långsida för dom kunde inte riva husen bakom, så den ser ut som ett D uppifrån, var självklart fullsatt. 35 000 i en arena som är mkt kompakt och blir som en gryta. Vi var helt enkelt tvungna att gå. Det fanns möjligheten att för runt 600 kr (högt pris för att vara argentina) gå genom ngn form av anordnad turistfirma, där man bussades ut dit, fick en scarf och satt avsides vilket inte kändes särskilt lockande. Vi var tre stycken och jag kände att någonting ska man väl få ut av att man faktiskt numera kan göra sig förstådd på spanska, så vi tog en taxi ut till stadion för att leta biljetter. Vi lyckades efter att gå runt i dom lite halvskuma kvarteren hitta en gubbe som skulle ta oss in till stadion. Vi skulle bara betala när vi väl kom in så det kändes hyfsat tryggt. Vi fick med oss lite andra turister så att vi iallafall var 10 personer i en grupp. Inträdet var minst sagt äventyrligt. Det visade sig att han skulle fixa in oss i säsongskortsklacken, dit det inte säljs biljetter. Med hjälp av att gubben troligtvis i förväg mutat otala poliser och spärrvakter slussades vi igenom några stängsel och in på arenan. Högst oklart, men in kom vi. Det visade sig att vi hamnat i riktiga superklacken, med dom äkta fansen. Kanske inte den bästa platsen att vara som turist men vi begav oss till ena hörnet av klacken där det brukar vara lugnare och jag såg snabbt till att bli kompis med fansen runtomkring genom att snacka det internationella fotbollsspråket. Med lite gliringar till River Plate (huvudkonkurrenten som ligger sist i serien) och diskussioner kring om Maradona blir en bra förbundskapten (självklart, han är ju Boca son ;) ) kändes det lite tryggare, vi var snart en del av supportergänget och vi kunde invänta matchstart. Matchen var definitivt det största jag upplet i sportväg. En fullsatt kokande stadion. Ståendes i en fullsatt klack som inte bara har trummor men ett helt band med trumpeter m.m. Uppemot 40 st. klackledare står vända bort från planen hela matchen för att dirigera klacken som sjunger, och då menar jag sjunger högt, HELA MAtchen. Inga avbrott igenting utan ett konstant mässande av sånger som med ackompanjemanget från trumpeter och trummor kan liknas vid vilken bättre körsång alt. samba konsert som helst. Långt ifrån de korta skrikramsor vi är vana vid. Ordvalet är dock lika fult som i sverige om inte mkt värre, det var inte mkt vackra saker som sjöngs om motståndarna. Intressant var också att klacken inte alls bara var unga som i sverige utan folk i alla åldrar, kvinnor, barn och gubbar och ALLA sjöng tillsammans, vevade med händerna och var som tokiga. Speciellt när Boca gjorde 1-0 rätt tidigt i matchen och sedan höll ut till en säker seger. Jag börjar nu förstå vad Argentinarna menar med pasion por el futbol, Passion för fotbollen... Vi kanske inte stod i den säkraste sektionen, men jag var rätt glad ändå att vi inte gick med turisterna. Det visade sig att de hamnade i sektionen mittemot, på andra sidan planen. Där stod de på våning 2 av 3. Våningen över, eller sektionen över, innehades av bortafansen. Självklart haglade det ned saker men kanske ännu värre så möttes de under hela matchen av ett regn av spottloskor och även stundtals "regnande" från urinerande bortasupportrar. Det sjukaste var kanske att argentinarna på den sidan tydligen var oberörda, det var som vilken match som helst, ha ha....

Det vi gjorde kanske inte rekommenderas av alla turisthandböcker, men tack vare lite spanska språkkunskaper och lite flyt fick vi en helt oförglömlig upplevelse...”


Det är nog allt av mitt försök till sammanfattning av resor och intryck härifrån Santiago. Hoppas ni alla har det bra hemma i Sverige eller var ni nu befinner er just nu!

Jag kommer som sagt hem precis lagom till Jul. Någon gång efter nyår bär det av ner till Warszawa och Polen för att påbörja mitt jobb på H&M (troligtvis börjar jag väl den 5 januari). Jag hoppas jag får tillfälle att se så många av er som möjligt under den korta tid jag är hemma och efter det är ni självklart mer än välkomna ned till Warszawa!!!

Hare så bra!

Saludos!

Kristoffer

Monday, November 3, 2008

"la busqueda" de rentabilidad

En los capitulos del libro "the Search" podemos leer que importante fue el desarollo de la herramienta de www.goto.com que permitó a Google a tener exitó con su modelo de negocio. Y hoy no hay duda en que Google es muy exitoso y saca mas benificios que otros empresas en internet. No tiene mucho competencia en el mercado de buscueda en internet, mira solo que pasa con el aniguo poder de internet, Yahoo. Ad-words es el secreto para Google y su exitó, pero que otras maneras se pueden utilisar para gañar dinero en internet?

Ahora los sitios mas populares en internet son los redes sociales de Facebook, MySpace y LinkedIn. Tienen un monton de usarios pero todavia solo utilisan banderas con anuncios y no tan sofisticados que Google. Esa manera de gañar dinero en internet parece vieja y no puedo creer que tiene tan mucho posibilidad de rentabilidad que la sistema de Google. Se puede ver un poco los mísmos tendencias sobre el valuación de los redes sociales en internet y los "start-ups" de la era de .com. Mucho de la valuación depende de la cantidad de usarios y a que paso les crecen. Todavia los sitios no sacan grandes benificios, no son muy rentables y el mercado se pregunta si los valuaciónes estan correctos. El futuro sea muy interesante para ver como los redes sociales van a desarollar para sacar mas benificios y el mercado trata a entender como. Parece que Facebook confia mucho en los aplicaciones que desorolladores de tercer parte crean. Pero sin desarollar aplicaciones que tambien pueden conocer bien a sus usarios y en esta manera crear un trafico de sus anuncios que es valoso para sus clientes creo que sea dificil a los redes sociales a competir con Google. Tambien los redes sociales tienen un riesgo grande que parece un otro red más popular que toma usarios de su red. Redes sociales parecen mas como una cosa de moda que tambien puede cambiar con el sentido de sus usarios o tendencias sociales.

Como un ultimó punto quería postear un link a un discurso de Larry Ellison que trata de la poder y exitó de gente que no salieron de los estudios de la universidad, pero abandonaron sus estudios para crear sus proprios empresas. Pero cuando buscé el discurso en Google, el busceador mostró su grande poder por que uno de las primeras suggstiones no era el discurso de Larry Ellison (que yo recibí en un e-mail de algunós amigos hace poco tiempo) pero un sitio que describe que el discurso que leí no es real pero una broma. De toda manera el discurso es divertido y aqui pueden leerlo.

nos vemos en clases!

Sunday, October 26, 2008

wiki tu empresa!

Creo que en esta lectura en el libro "Wikinomics" el último capitulo (9) me parece mas interesante. Los otros dos capitulos tratan mas sobre cosas que yo ya hablé en mi ultimo post; por que prosumers son tan importantes para empresas que quieren tener éxito en el futuro y la dificultad en crear plataformas para el intercambio de información entre la empresa y sus prosumers. El utlimo capitulo toca sobre un tema muy interesante en que nunca he pensado. La posibilidad de utilisar redes sociales en internet ó un intranet y crear wikis para solucionar problemas comúnes en las empresas. Me reconosco en la descripción de trabajadores que pasan demasiado tiempo en su trabajo leyendo e-mails o pasando tiempo en reuniones. Con un wiki y redes sociales se puede disminuir este tiempo y efectivisar el trabajo.

Creo que estas tipos de herramientas como por ejemplo Socialtext son el futuro para los grandes (y tambien pequeñas) empresas. Con estas herraminetas pueden crear un sentido de unificación en la empresa, efectivisar el trabajo y abrir para un mas grande incorporación de los empleadores en el desarollo de nuevos productos o strategias. Ya se puede ver el efecto de eso, por ejemplo Google es el numero 1 "top employer" según Fortune Magazine y es por que crean para sus empleadores un libertad en su trabajo y un sentido de compartir en el éxito de la empresa.

Creo que muchas otras empresas tambien pueden utilisar esos herramientas para aumentar su "Employee Engagement". Directamente pensé en la empresa donde voy a trabajar en algunos meses, la empresa de retail de moda "H&M". Que posibilidad para ellos de incorporar y utilisar sus empleadores, los vendedores en las tiendas para saber cosas como ¿Por que no se vendé esta prenda? o utilisar Wikis para compartir información entre dueños de tiendas en como construir y utilisar el piso de venta en la manera mas efectiva. Pienso sobre la idea de mi grupo que presentamos en la utlima clase, de un sitio de web donde usarios adivinan que colección seria exitoso la proxima temporada y que eso tambien se puede aplicar en H&M donde sus empleadores pueden tratar a adivinar esas cosas.

Un red social en su empresa creo que es la clave para estar interesante como empresa para atraer el nuevo generacion, el "Net Generation". Ese generacion es acostumbrado a utilisar esos tipos de herramientos en su vida privada y por eso va estar natural para ellos a tambien utilisarlo en su vida prefesional, ademas que va a crear un sentido de compartisación en el éxito de la empresa que es necesito para atraer los jovenes que son acostumbrados a estar "prosumers".

Monday, October 6, 2008

idea de primer trabajo

Mira un abstract de la idea en http://aledionelis.blogspot.com/2008/10/idea-del-primer-trabajo.html

El futuro con wiki???

La tema que me parece más interesante en el libro "Wikinomics" es la del dueño de información y como eso impacta los negocios. Pienso que la comparación con la teoria de Coase es muy interesante. El ley de Coase nos deja 3 razónes por que negocios existen; explicados por distintos costos:
1) Costos de información
2) Costos de buscar
3) Costs de transacción
Es obvio que con Web 2.0 esos tres tipos de costos bajan mucho y por eso se puede decir que la poder que la empresa tuvo se cayó. Antes las empresas eran casi los unicós dueños de la información en el mundo. Ningun pudo hacer lo que las empresas hicieron por que sus costos según Coase eran más altos que los de las empresas. Con el Web 2.0 usariós pueden juntarse y con los herramientos de Web 2.0 los costos para gente que se unifica puede ser menos de los de las empresas. Ahora las empresas no estan los solos dueños de información o recursos humanos y por eso tienen competencia de comunidades de wiki o open source.

Para sobrevivir en el futoro las empresas tienen que cambiar su negocio y adaptarse a este nuevo medio ambiente. Las empresas que van a sobrevivir serán las que comprenden que el ley de Coase todavía es util y que solo pueden hacer en su empresa lo que pueden hacer a menos costo de lo que pueden hacer fuera de su empresa. En el futoro no estará la empresa mas rentable si estas el dueño de la información, pero si tienes la mejor sistema para atraer usarios a ayudarte con la información que tienes, y agregar todos sus ideas. Eso que ahora hace IBM y Linux. Lo importante en su negocio no es la información que tienen pero que pueden cojuntar información de distintos usarios. Por eso la dificultad para empresas en el futoro es intentar adivinar como:
1) cambiar su negocio y presentar la información que tienen para que usarios fuera de las empresas pueden ayudarlas
2) atraer usarios para ayudarlas
3) agregar las ideas de los usarios

Pienso que va estar interesante como este futoro va a cambiar la manera en como nosotros trabajamos en una empresa. Ya empleados en IBM son pagados para ayudar en el "open source" de Linux y pienso que más ejemplos como eso va a aparecer. La pregunta tambien va estar como vamos a hacer como empleados para tener tiempo de y trabajar para nuestra empresa y participar en desarollo de otros negocios. Vamos a hacerlo siempre gratis? No! Creo que eso es la cosa de punto 2, "como atraer usarios para ayudar las empresas". En el futuro es posible que vamos a trabajar menos horas para semana para "nuestra" empresa y mas para nuestros communidades donde participamos con nuestro conocimiento en areas distintos. Los comunidades donde participamos por que tenemos una afición similar a otro usarios van a estar lugares donde empresas pueden encontrar ayuda para su negocio y creo que es posible que esos comunidades y los usariós van estar reembolsados para su ayuda. Por eso no es imposible que en el futuro tenemos tres tipos de empleadores. Primero los que tenemos hoy, que trabajan en una empresa todo la dia. Segundo vamos a tener "semi-empleadores" que trabajan menos que horario completo para una empresa y en el otro tiempo ayudan con otros projectos o por ejemplo escriben blogs u publican noveles en internet. Despues vamos a tener el tercer tipo que van a estar gente que solo trabajan con "wikis", blogs o con projectos para distintas empresas.

Para postear algunós links quiero solo mostrar como fuerte la tema de wiki y wisdom of the crowds es ahora en nuevos negocios. En los ultimos 10 posts de springwise (un blog sobre nuevas ideas de nogicios) 5 son sobre cosas de este tema. Mira:
www.plista.com Recommendacion de que cosas son mejores para comprar
www.elementbars.com Hace los energy bars que te gusta más!
www.wordia.com Casi como wikipedia pero con video
www.opengreenmap.org Hace una mapa con lugares que te interese junto con otros usariós parecidos a ti
www.magcloud.com Vende revistas hacen para distintos usarios

Monday, September 29, 2008

Incentivos para eel público

Generalmente soy de acuerdo con James Surowiecki. Es interesante como desiciones agregados pueden ser mejores que desiciones hacen por un experto. Surowiecki muestra eficazemente pruebas para su teoría y estoy de acuerdo con el que empresas pueden utilisar este hecho más en sus negocios.

Obviamente el internet y Web 2.0 crea buenos posibilidades para empresas a utilisar el las sabidurias del público. Un buen ejemplo de esto es el sitio RedesignMe que ayuda empresas a utilisar el público para amellorar sus productos y tambien para preguntar al público si nuevos productos serán un exito. Pienso que en este ultimo campo, en decisiones sobre un futuro inconocido, las sabidurias del público serán los mas importantes para empresas.

Cuando leí el libro de Surowiecki mi pregunta es solo como hacer los decisiones sobre por ejemplo que producto vendiere lo mas en el futuro? Surowiecki claramente dice que tenemos que utilisar el público en nuestros decisiones, pero en el caso de Linux, solo utlisan el público para resolver las problemas y no para tomar la decisión que es la resolución mejor. Pienso que la dificultad para empresas es decidir como hacer la decentralizatión y como conjuntar el opinion del público para realmente obtener una buena repuesta. Por ejemplo podemos mirar a un ejemplo de una sabiduria del público en el sitio RestyleMe. Es un sitio donde usarios pueden commentar sobre el estilo de otros usarios mirando sus fotos. Pienso que es un buen ejemplo de las sabadurias de el público por que usarios, expertos mezclado con non-expertos en la moda, pueden dar un buen opinion sobre el estilo de una otra persona, y normalmente un opinion que es mejor que la persona solo pregunta al opinion de sus amigos. La problema en este caso es solo en que manera preguntar por la opinion del público. Como RestyleMe funciona ahora el usario no tiene mucho incentivos para hacer opiniones reales. Pueden solo decir que no le gusta algo con el estilo de otra persona pero no va a gañar algo de estar sincero y puede decir malas cosas sobre el estilo de otros, solo para molestarlos. Especialmente para preguntar al público de decidir que sería el futuro la manera como dar su opinion tiene que ser sofisticado. Por ejemplo como Surowiecki menciona puede ser que los usariós hacen apuestas a que producto será exitoso o pueden tener una cantidad de dinero que pueden invertir en distintos productos. Todo para poder medir quien usario es el mas exitoso y no necesita que el gaña dinero. En muchos casos en el internet es suficiente que obtiene fama en el sitio.

Monday, September 15, 2008

el Long Tail en un contexto más amplio

Leendo los ultimos capitulos en el Long Tail estoy todavia de acuerdo con Chris Anderson sobre su teoría. Solo pienso que sus ejemplos son muy limitados sobre los medios de comunicación como música (CDs y MP3,), péliculas y libros. Creo que hay mas aplicaciónes del Long Tail fuera de los medios de comunicación. Estos aplicaciónes pueden tambien ser las opportunidades de negocios que todavia no han explotado. Por que es claro que Chirs Anderson escribe sobre un fénomeno de que se puede adivinar nuevas ideas de negocios pero sus ejemplos solo son en areas que ya éstan explotados. Por lo tanto, la questión es que tiene que hacer empresas en otros mercados para utlisar el Long Tail? Como pueden empresas como por ejemplo un fabricante de autos utilisar el Long Tail en su negocio?

Para responder la pregunta tomé inspiración del ultimo reportaje de trendwatching.com. Trendwatching es para mi un filtro (para usar los términos de Chris Anderson) increíble que discute sobre las ultimas tendencias en internet. Del ultimo reportaje cliqué ("I clicked" ?) hasta otros reportajes de trendwatching sobre tendencias del "Generation C" como en Content y Cash. Estos reportajes tratan tambien sobre el Long Tail y da muchos ejemplos de empresas que utilisó sus consumidores para ayudar en la produción y sobre todo en el diseño de nuevos productos. Un ejemplo es threadless, un fabricante de camisetas que utilisa sus consumidores para diseñar nuevas camisetas. Thredless es tambien un interesante ejemplo por que es un aplicación del Long Tail fuera de mercados de medios de comunicación. Existe casi solo on-line y con camisetas con muchas diferentes diseños puede atraer varios consumidores que normalmente no pueden encontrar su "niche" en la tienda de ropa local. El reportaje muestra tambien como fabricantes de autos hoy utilisan el internet para anunciar competiciones de diseño y la gente interesada en diseño pueden utlisan aplicaciones y el poder de nuevos computadores para hacer muy buenos diseños de autos.

Pienso que esto puede ser ejemplos de aplicaciónes del Long Tail fuera del mercado de medios de comunicación pero la gran opportunidad en el Long Tail claro es de connectar productores y consumidores de un niche. Esta opportunidad generalmente es menor en el caso de un fabricante de autos. Creo que tenemos que mirar mas el caso de Nueva York, sobre que Chris Anderson escribió en su libro. Nueva York es un de los lugares donde los mas pequeños niches se juntaron por que allí hay la cantidad de gente que necesita para que por ejemplo algunas tiendas de botónes pueden encontrar tanto consumidores para sobrevivir. Tenemos que mirar Nueva York ys sus mercados distintos y de estas creer agregadores en internet que conectan los productores que hay en las grandes ciudades como Nueva York con consumidores que seguramente no solo hay en Nueva York pero en todo el mundo.

Un otro tema interesante que me aparece cuando estoy leyendo el Long Tail es si el Long Tail también se puede aplicar en mercados de negocio a negocio. Normalmente estos mercados son mas sofisticados donde los consumidores compran grandes volumenes y los productores tienen personales de ventas que buscan los mercados objetivos. Pero mira el sitío de Alibaba, un ejemplo perfecto del Long Tail en el mercado de negocio a negocio!

Friday, September 5, 2008

there seems to never be enough time...

I am sitting in my apartment studying for my first mid-term in Chile. The structure of the test is really favourable. You can bring all materials and notes from the course to the test and if you are not happy with your score you may answer the test questions at home, hand them in one week later and the hand-in will represent 40% of you grade on the test (60% being covered by your actual testgrade). Therefore I am not that worried about it and rather let my studies float away in some unfocused surfing. Found this really interesting internet vision of the future when reading the latest report from trendwatching. How will the internet look like in 5000 days? Listen to internet guru Kevin Kelly's thoughts on this. I will not comment this right now but save it for my next comment in marketing class due in one week. This marketing course is getting to me, opening my eyes for the possibilities and potential the net, really interesting...

By the way, thank you everybody reading this blog and showing appreciation for it! I did not know there were that many readers, but several persons have approached me and commented on the blog which brings me great joy. Please continue doing so!

This time I wanted to take a break in my studies (and unfocused surfing) to write about how I always think I am short of time in my life. When living in Sweden I had a lot of things to do all the time, work and studies so it felt natural to be a bit stressed and sometimes barely have time to keep in touch with all friends. One would think that going on exchange and being abroad would give you much more sparetime. Before coming to Santiago I was picturing myself hanging around in cafés, reading books, watching movies, just killing time as it would be so chilled. Instead I am finding myself a little stressed as always. I don't seem to manage to have time to write e-mails and travelreports to all my friends back home in Sweden, and this is now, when 2 of my courses have not started yet!!! Sorry everybody back home that are wondering how I am doing, the reports, pictures and e-mails are on the way, I promise!

I don't know if any of my fellow exchange students or people reading this that have been on exchange recognize themselves in my situation. I don't know how time just manages to fly by and I get more and more guilt over not mailing and keeping everybody back home updated. I guess in my case efficiency comes with a time-constraint. I do actually have more spare time here than I had back home but I sleep more here in Santiago, spend more time checking out facebook and lack the same efficiency in arranging small things or just things like going to the gym... I also think not having the same routines and organization as back home makes it harder to organize my life. I remeber having the same feeling when me and my friend Jens were travelling for 5 months in South America. We had a very relaxed schedule and even so the e-mails and reports back home did not come that often as I would like them to come, giving me that same kind of stressed feeling. In that case we really had a lot of sparetime (only sparetime to be honest) but the lack of routines in your environment makes it harder to organize it.

The worst with becoming late with the reports is that for every day that goes by, the things you want to tell in that report increase almost exponentially (at least it feels in that way) so the barrier to overcome with that first report just grows and grows.

Anyway, need to get back to some studies now so I eventually, hopefully get time for those travelreports :). Not being that worried about the exam I rather look forward to the week-end. Party tonight and saturday, and on sunday its time for Chile - Brasil. Its gonna be such an experience watching that game live at Estadio Nacional and to see Brasil's best squad live, can't wait! Tonight there is a party organized by some committee at the school for exchange students and their friends. Can such a party ever turn out to be fun? I doubt it, my previous experiences are not that good and I know some other people going tonight also have their doubts. I will try to go to the party with an open mind but it is hard, I mean would I ever go to a party of this kind back home??? But maybe tonight is the night?

Monday, September 1, 2008

how friendship begins

Finally done with my marketing homework for tomorrow. You can read it below if you understand spanish (or more specifically understand my spanish with lots of mistakes ;) ). The reading was pretty interesting - the first 5 chapters in a book called Long Tail (check out the link for a description of the concept). I find the example of the firm Lulu really interesting, how to connect producers and buyers of niche products. This opens my mind for some new business ideas...

This week-end I went with Bernard, Tim and Patrick from uni for a small two-day excursion into Chiles central valley. We did some hiking (or barely, it was a one hour walk) and wine-tasting. To be honest most of the time was spent in our rented car cruising around the landscape, but we had a really good time and ticked of a lot of places on the map.

Going abroad alone means putting yourself in a position where you have to make new friends and be very social. I find this part of going on exchange as really fun and interesting. Back home you have so many old friends that you barely have time to keep in touch with all of them, never the less find any new friends, but going abroad this forces you to be that social person connecting with a lot of new people.

I believe meeting new friends in this way passes through certain phases. Coming on exchange you are open to everybody and try to make as many connections as possible. Then you start hanging out more and more with those people you feel you have the most in common with. What I believe though really builds friendship are the internal jokes and stories. Those things that happen when you are spending time together and that you can always fall back upon as a pillar in your friendship. It also unfortunately shuts other people out of a group and the more internal jokes and stories you have the harder the group will be to penetrate for outsiders. That is why trips like this week-end are so important. You get to know each other much better than before when hanging out constantly for 2 days and you start having a common ground of internal jokes and stories binding you together.

The internal joke concept is extremely evident in the case of my group of friends from the SSE. After hanging out very closely for around four years now the amount internal jokes, comments and stories is so vast that it is almost impossible for anybody to get in to the group. It is almost impossible for ourselves to keep track of all the nicknames and jokes. What is good with it though is that it has almost created a fear of missing out from common events. You do not want to miss a big dinner party, a trip or not even a lunch of fear of loosing out on the latest stories or not knowing what the internal jokes come from. This makes the group even tighter as you can always count on people making an effort to get together and see each other when the opportunity arises...

Enough with the blogging for now. Going eating at a Chilean restaurant (that means a lot of meat) with Ari my roomie (and apartment owner) and his friend that is here visiting us...

The long tail - la opportunidad del intermediario

La lectura abre mis hojos al hecho que los estudios de marketing no solo son estuidos de como hacer publicidades pero son más sobre como funcionan los mercados y los negocios exitos. Marketing trata de ayudar empresas a vender sus productos y por eso tienes que saber como funciona sus mercados y como funcionan los compradores. Lecturas y libros como "the Long Tail" son tan importantes para estudiantes de marketing como para empresarios que pueden leer sobre un montón de opportunidades de negocios.

El grande grupo en el "Long Tail" son los productores de los "hits" y los compradores. Al futuro ellos van a trabajar en casi la misma manera como antes - crear productos (peliculas, cansoñes, muebles y autos (?) ) que esperan que van a atraer un gran publico y anunciarlos en medias de communicación de masas. El nuevo grupo en el long tail tiene tres grupos distintos. Los productores, los distrubadores o los intermediarios y los compradores. Pienso que la posibilidad de crear negocios de intermediarios son muy grandes. La posibilidad es interesante por que como negocio vas a tener productores normalmente menos professionales y por eso normalmente más baratos si no gratis. En los compradores tienes un mercado de niche completamente nuevo donde normalmente no hay otros actores - un posiblidad que normalmente no existe en muchos otros mercados que ya son saturados. El intermediario tiene que crear una plataforma donde productores distintos pueden encontrar su mercado objeto y tambien descubrir donde se puede gañar dinero como intermediario.

Pienso que el concepto de Lulu es muy interesante. Es realmente un intermediario que con exito consegui a crear una platforma para productores y compradores de libros. Quiero descubrir mas sitios que hacen casi la misma cosa pero en otros mercados. No puedo encontrar muchos cuando busco en Google pero un sitio interesante es imeem que hace un mezcla cuando conecta productores professionales y aficionados de musica con compradores. Quando pienso mas de la opportunidad de los intermediarios comienzo diractamente a pensar de ideas para nuevos negocios. Por que no tomar la idea de Lulu pero a otros mercados? Por ejemplo para conectar diseñadoros de muebles y ropas, jovenes y menos conocidos, con compradores distintos y ofrecer a producir y vender los productos de los diseñadores. Es solo un de mis ideas que aparecen cuando pienso sobre los internediarios en el nuevo mercado de Long Tail.

Para estar exitoso en creación de nuevas empresas, se tiene que saber como vender su producto o servicio. Los estudios de marketing no solo mejoran sus conocimientos en este campo pero tambien abre sus ojos para como los mercados funcionan y como utilisar cambios en estos mercados para crear nuevas empresas...

Tuesday, August 26, 2008

back to reality x 2

Reality check nr 1. You actually have to study in Chile too..-

after a good weekend it was back to reality yesterday when I had to finish a homework for my "medio ambiente" class, environmental economics. It felt like being straight back at SSE. I didn't understand anything, had to halfguess on the questions and sat until really late. This combined with it being Chile so that I today found out at class that the problemset is due thursday not today and through some questions regarding the problemset I understood half of my responses were wrong and that I have to redo it. Sucks...

Reality Check nr 2. A bit more serious....
I just saw a documentary about US prisonercamps in Afghanistan, Iraq and Guantanamo and the way US military treats prisoners of war. Scary. It is called Taxi to the dark side. US military currently has hold around 85 000 prisoners of war in custodyand none of them have yet been put to trail or at least had an initial hearing. They also use interrogation methods that clearly could be seen as torture and not in-line with the Geneva Convention...


Monday, August 25, 2008

Sniffing up the sneezers...

Los primeros 50 paginas en Purple Cow de Seth Godin trata mucho de crear un producto especial, atreverse de hacer un producto notable y para comercializarlo buscar el grupo destinatorio con mucho "sneezers" que van a hablar sobre el producto con sus amigos y van a influirlos en comprar tu producto.

Cuando leí el libro pensé mucho sobre si soy de acuerdo con Seth Godin. Tuve dudos sobre su teoría que marketing en Television, en periodicos o por banners en un sitío de internet es anticuado. Pienso que la problema normalmente con "gurus" en la área de marketing puede ser que miran el mundo de su posición como jovenes interesados de internet y las nuevas cosas como blogs etc. Por eso es facil a ellos de decir que todo el mundo no son afectados por marketing en la Television, tanto los viejos como los jovenes. Por eso traté de pensar a un ejemplo para cómo una persona mas vieja y con una vida mas tradicional piensa antes de hacer una compra. Pensé sobre mi padre que tiene mas que 60 años (no voy a decir cuanto mas, si lee eso ;) ). En los ultimos años hizo dos compras de un auto. Un Lexus con motor híbrido y un Mini. Lexus hace todavía mucho marketing en periodícos y especialmente en periodicos que interesa mi padre como periodicos de economia. El marketing en esos periodicos no es muy especial o especialmente notable, pero siempre trata de la cosa que Lexus piensa sobre el medio ambiente y que tienen autos con motores híbridos. Y en realidad es esta cosa que fue la cosa decisiva para mi padre cuando compré un Lexus. Es que Lexus atreverse a creer un producto differente, esto hace que medios de communicacion hablan sobre el producto y que mi padre conoco al producto y tambien esperó antes que el producto llegé al mercado para cambiar su coche viejo a un nuevo. Su otro compra de un Mini fue exactamento en la manera como Seth Godin describió una compra en la sociedad de hoy. Mi padre quiso estar un poco "cool" cuando compré un auto pequeño para manejar en la ciudad (mi madre utilisa el Lexus). Que hizo para hacer una compra cool? Escuchó a un "sneezer" con influencia. El "sneezer" estuvo mi prima que trabaja con marketing y eventos y siempre es al corriente con que esta en la moda. Ella maneja un Mini y por eso hizo marketing del auto solo por que es un sneezer con influencia sobre mi padre.

Traté de tambien pensar a un ejemplo de mi madre cuando ella hace una compra. Ahora la decisión de ejemplo parece un poco tradiciónal y no feminino - yo sé, pero supongo que mis padres son tradicionales. Voy a tomar un ejemplo de como mi madre elige detergente en el supermercado. Para ella el precio es lo mas importante y normalmente elije el producto que es lo mas barato pero tambien eschucha a sus amigas y pregunta que es lo mejor detergente para usar con diferentes ropas y si alguien la cuenta sobre un producto bueno va a comprar este producto. Otra vez vemos lo que Seth Godin dice es lo mas importante hoy en el mundo de marketing. Crea un producto differente (mejor o mas barato en el caso del detergente) y convence a los sneezers de utilisar tu producto. Claro que en ambos casos de mi padre y la compra de un auto también el opinion sobre los productos de otros sneezers era muy importante cuando tuve su decisión y leyó muchos commentarios en periodicos (escriben para sneezers) sobre los autos que quiso comprar.

No pienso que la teoría de Seth Godin que tendamos que crear productos differentes y notables es algo nuevo. Claro que tenemos que ser differentes para atraer nuevos clientes. Pero lo que encuentro como interesante es su teoría de marketing, que tenemos que hacer marketing solo dirigado a los sneezers con influencia a otros personas. Eso crea una nueva manera para hacer marketing. Lo mas importante no es el anuncio (the ad) pero es la investigación de nuestro grupo de objeto, nuestros sneezers con influencia. Que hacen en la dia? Como viven? Que leen, que miran en la TV? Por eso tambien no pienso que marketing en television o periodicos es antiguo, pero de hacerlo solo para un público general, eso es el marketing viejo sin futuro!

Leyendo la lectura pensé mucho sobre un caso de marketing en la manera de Seth Godin. Pensé de Red Bull. Es un compania que hizo un producto muy diferente y con marketing por eventos extremos con destino grupos de sneezers ha creado una marca muy fuerte y conocida y gañan mucho dinero. Los dueños de la compania son en los 300 mas ricos en el mundo y los nuevos productos de Red Bull como la Red Bull Cola hace marketing sobre canales de internet y ya está conocida para los sneezers (mira aqui). Tambien es impresionante como han hecho Red Bull Air Race a un evento tan grande con mas de 60 000 espectadores en los concursos, un evento que pienso que se financia por si mismo pero que hace un marketing enorme para Red Bull.

Nos vemos al clase mañana!

Wednesday, August 20, 2008

more interesting lectures like yesterday please...

So yesterday was second class in my marketing course. I am finding the course really interesting. The teacher keeps leeds the class in a relaxed and interesting manner. Yesterdays lecture ended up in being a speech for the students of "Catolica" to take care of the opportunity life has given them and to not only take the career path usually set for business students - pursuing the corporate career - but to consider investing and believing in what they are interested in and to dare to try the path of innovation and following their own ideas. It is interesting to see that Business schools here in Chile are facing the same problems as SSE back home, seeing far to many bright entrepreneurial minds drowning in the nondynamical and bureaucratic organizational structures of the big corporate firms. It is also always as inspiring to meet those few tutors that dare to question this and promote an alternative career path.

During this discussion about innovation came also maybe the funniest comment during the whole lecture. The teacher was explaining how good innovations (illustrated by a DJ that with his mixes constructs something new, as opposed to invention illustrated by the professor in the movie Back to the future) always represented a trip of an item, idea or trend, from the alternative ways how a society acts to the mainstream. So an innovator who sees a need for something and mixes two existing things in society creating an innovation will be succesfull when it turns mainstream. And while using examples from the music industry the teacher ended the speech with the comment "and then when you are mainstream, you either snort coke til' you die or donate your money to something good" (freely translated). A sharp and subtle conclusion to an interesting theme that at least helps me getting more interested in the lectures.

I wish we had more lectures like this back home. Or maybe we do, I have just been enrolled in all the boring courses, like listening to old men explaining how different accounting items should be treated in the DCF model. I am so happy I never have to do that again...

Monday, August 18, 2008

embed files in the blog?

Does anybody know how to embed files in the blogtext - that was my inital question, but now I found it myself... well except music. I can't just embed an mp3 file straight on the page right?

I just found out some nice things I would like to share with you. First a song from a talented friend of mine Julius. The song just wants to take you back to the 80's and place you in a white porsche with purple leatherseats, cruising in LA.

I also saw a funny movie about a guy dancing in places everywhere around the world.


This one just makes you want to go travel again. I wish I had been to all those places. Then I realized I have two friends that have done almost the same thing but didn't get as famous for it.


It also makes you want to travel the world, but at the same time I know how these guys trip was like. I think they lived on around 5 dollars per day and barely ever slept indoors (at least not when travelling in the US). So I wonder how Mats trip was that lasted more than the double of my friends' trip...

kobra in spanish

Last night I was watching the Latin American channel Viax (I think thats what its called). Its a music channel, a bit alterntive. They were showing a documentary about money that was pretty cool. Suddenly there was a short interview and episode in Swedish about a swedish IT guru, Svante Tidholm, never heard about him. He seemed to be really cool at the time of the production of the documentary, it must have been shooted during the IT-boom (whatever happened to him afterwards???). Anyways at the end of the documentary it turned out that the production team was Cobra and that the documentary was swedish! Felt kind of funny sitting in Chile and watching a subtitled swedish documentary. Anyways a cool clip was one of Steve Ballmer, Microsoft's CEO, doing an entrance at a staff meeting.



I would like the CEO of a Swedish firm do the same, ha ha. Imagine Svanberg enetering an Ericsson staff meeting in that style, or what do you say sister? Or maybe Svanberg is the guy to do it, he at least has some personality to his leadership...

Mira el link en youtube. Es muy impressionante, el CEO de Microsoft entra todo loco en un reunion...

Sunday, August 17, 2008

first post

So finally comes my first post in my first blog. The reason for this blog is the course I am taking in digital marketing and it is my first homework. Every week I have to comment on readings in the course on this blog - in spanish. I hope to use this blog not only for school purposes but also to blog about my life in Chile. I will try to improve my spanish by writing posts in spanish but for people back home to understand the majority of the posts will be in english. I was hoping to elaborate on a really cool first post inspired by bloggers like Nina and Phil but that will have to wait. Right now I am not feeling that well, got some kind of a flu and need to get better before the serious blogging can begin... (and on top of that I don't have any readers yet, ha ha)...

Esto es el primer puesto en mi primer blog de ma vida. El motivo para este blog es un tarea de mi curso de marketing digital en PUC. Cada semana voy a hacer un comentario sobre las lecturas en el curso. Estas comentarios serian todos en español pero quiero tambien utilisar el blog para escribir sobre mi vida como un extranjero aqui en Chile. Por que mis amigos en suecia pueden comprender lo que escribo tengo que escribir en ingles pero tambien voy a probar a escribir en español para entrenerme, aunque mi ortografía esta muy mal.

Hubiera esperando que mi primer puesta hubiera estado muy cool como blogs de mis amigos Nina and Phil pero como no me siento bien - tengo un poco enfermo - quiero sentir mejor antes de empezar el blogging en serio.